I can’t let you go

Jag vaknar upp av att hjärtat slår 14 extra slag per minut och är varmare än jag någon gång varit tidigare. Och det konstiga var att jag var så mycket lyckligare än jag varit de senaste veckorna. Det logiska skulle ju vara att jag var helt vettskrämd för att jag drömt en mardröm, men nejdå. Det var den finaste dröm jag någonsing haft tror jag. Synd bara att det kommer förbli en dröm.

Föresten, imorgon är det begravning. Jag ska sitta i skolan då och tvinga människor att vara runt mig hela dagen för att orka med allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0