rebecka djerf

Okej, nu har väldigt många inlägg handlat om olyckan och jag tänker inte lova att det inte kommer fler, för det gör det säkert. Men i alla fall. Jag var nyss på minnesstund för Niclas på Dragonskolan. Det var verkligen hur fint som helst. Tårarna rann och det kändes som att jag grät tills det inte fanns fler tårar. Powerpoint-presentationen som visades var verkligen bland det finaste jag sett! Helt ärligt. Alla som satt runt mig grät under den. Så hjärtskärande men samtidigt så underbar! Mycket beröm till dig som gjort den!

Det känns i alla fall jättebra att ha varit där och verkligen tänkt till. Hört vad alla hade att säga och tänkt på den tid han fanns med oss. Nu ska jag blicka framåt och leva för att hedra Niclas. Han lever alltid kvar inom oss och det är så det ska få fortsätta vara!